.

Jag går i väntanstider,......på mina studieresultat,......kan liksom inte riktig känna mig klar ännu,......om inte de siste resultaten redovisas,.......men samtidigt trodde jag att i tisdag skulle kännas som en befrielse,....men det vart snarare tom,......allt slit och gnäll som jag har tagit mig genom,.....så kände jag ingen riktig glädje,....konstigt,.....i torsdag kunde jag känna en befrielse av att inte ha en ny kurs över mig,.....men erkänner samtidigt att jag kommer sakna att lära mig nya saker,.....få nya insikter,...få se nya och gamla teorier,......och idag,.......lördag är jag lite sorgsen,....men jag är stolt och glad över mig själv,....fruktansvrd stolt,......jag är nu lärare,...lite skrattretande är det,....för jag har alltid tyckt att lärare är ett skumt släkte för sig själv,....men inser att jag nu tillhör den kategorien,...men med en annan ny insikt,........jaja,......livet rullar på ,...,.....

Jag tänkte på det med fattidom,......jag vill inte att någon ska bli lessen över min ärlighet,......idag kan jag förstå situationer som fanns när man var liten utifrån ett annat perspektiv,........när jag växte upp rådde det en stor arbetslöshet i Norge,.....min far gick utan arbete långa tider samt att ibland fick han inte ens betalt för arbete han hade utfört,......och på den tiden var det sociala netverket mycket sämre,....det var kort sagt andra tider,....och som barn är det svårt att förstå sådana vuxna saker,....och precis som idagens läge ville man byte upp sig,....man strevade efter ett bättre liv,.....och ibland förköpte man sig,.....precis som många gör även idag,.......idag kan jag förstå det men som liten var jag redd för att pengarna inte skulle räcka till,.....precis som barn idag,....för man är bara barn ,....man ser inte hela bilden,....och man borde inte heller alltid få veta den,....för barn oroar sig för sina föräldrar,......som tröst har jag i mitt vuxna liv med mina barn alltid haft ett stöd av mina föräldrar......  

Igår kväll gick jag in på Aftonblades artiklar,..."fattigbloggen",...där föräldrar och barn beskriver hur deras liv ser ut i vardagen,....utan pengar,....hur det påverkar dem i livet,......hur barn får se sina föräldrar slita för att få mat på bordet,...aldrig ha någon extra lyx,.......samtidigt är det inte bara ensamstående ,....det är alla kategorier,........jag storgråt,........barn som vill att deras mamma bara ska få gå till tandläkaren,....barn som aldrig får vara med på skolresor,.....utflykter,.......barn som får ont i magen för de behöver nya vinter skor,........det värsta är att jag känner igen mig,.....vi barn hade inte allt det materiella när vi växte upp,....det fanns stora brister i mycket,........bara det när medlemsavgiften skulle in till föreningen (50kr) så visste jag att den nästan aldrig skulle bli betalt,.....och visst det var pinsamt,......det fanns ibland inte pengar till elräkningen osv......det var så jobbigt att höra att nån skule komma och stänga av elen,...nu hände det väl bara en gång men det är endå en gång för mycket,....utåtsätt,....var vi "rika",.....hade hus,...2 bilar osv,.......men vi var fattiga innan för våra fyra väggar,.....och visst har det påverkat mig,.....det är nog därför jag måste se till att mina barn inte känner den pressen av att inte våga fråga efter pengar,......jag vågade aldrig det,.....för det fanns inga,......vet att ämnet är känsligt,......idag läser jag om fattiga barn,.....och jag gråter med dem ,...nåt måste ändras i vårt konsum samhälle,...men jag tror att de barn/ungdomar,....inte lever ens på minimumexistens,....de vill bar kunna sluta oroa sig för situationer som de vuxna ska egentligen ta hand om,....visst behöver man inte få allt men mat på bordet och inte enbart havregrynsgröt borde vara en rättighet,.....jag vill börja nånstans för att hjälpa dessa barn,........för engång var jag med ett sånt barn,.......