.

Varför måste jag alltid ha några nya projekt på gång? Varför kan jag inte bara sitta och läsa mina skolböcker i lugn och ro?eller bara gå och lägga mig på soffan som alla andra ? Tror snart jag har ADHD jag med........Jag diskar och städar,plockar ,röjer ,hänger tvätt,samt handlar och lagar mat för en hel bataljon! Sedan ska skolväsker packas och matsäck till alla utflykter fixas, och hunden rastas samt att jag åker in till stan till min skola, fast det tar lengre tid att åka i bland än att vara i pugget där alla teorier ska stöta och blötas.......

Usjh vad jag gnäller ,har ju själv valt båda barn,hund och skola men allt drar i gång samma vecka ,i torsdags fick jag springa tilbaka till minstingens skola 3! gånger då idrottslärarens mail var otydlig om det var simmning eller inte, eller matsäck ? så var det gympa........STRESSAD jag har varit så stressad sista tiden så minste lilla får mig att kantra över och migränen är på gång.  Sedan har jag 4 böcker som skall inte bara läsas men förstås .....Stanna tåget ! Låt mig få andas men NEJ då är det fobollsträning till långt på kvällen samt kör dagen där på (vilket jag tog fel på tiden )och ungen kände sig utanför...Sedan vart det förkylning av simmningen(samma vecka) och pappa fick stanna hemma och skolfoto lär jag väl missa på vilken dag det är.......och som framtida lärare ska jag droppa föräldra möte i ren protest, nej men inga möten ska vara längre en 45 min ,föräldrar har ett liv och lämna aldrig ut papper där allt står ned printat samtidigt som man visar en overhead ! Föräldrar kan faktisk läsa......

Jag vet att vi fleste lever sådana liv föruten de som medvetet har valt bort aktivitete men då kan man ochså bli utan för gemensamheten,nu har mina valt att vara med själva och det ät ju posetivt. Jag funderar på att bli hemma fru men samtidigt vill jag arbeta sådär 3-4 dar i veckan mellan 9-15 så jag hinner med livet. Sedan kan man diskutera min man parts i det hela men han åker vid 6-tiden och har även han fullt upp med att hämta på skytteholm 3 gånger i veckan och matcher på helgen ,minst 2 och då har innebandyn även startat så snart ses vi bara på fredags kvällar..... Jag vet att det är bara att bita ihop det lugnar ner sig om en ca 10år och då kommer tomheten, man är aldrig nöjd.....

Här är jag med hyfsad utvilad med lill kusinen Ola

Nu har allt dragit i gång igen samt att jag har fullt upp med influens sjuka katter samt grannens hund som jag promenerar så gott jag kan. Det är trevligt med en"kompis" på promenaden för den går jag ju ändå. Skolan blir nog tuff denna tremin men min lärare verkar jätte noga samt att hon vill lära oss något så det är en bra utgångs punkt! Träffade en trevlig pluggkompis igen men som tyvärr var i en annan grupp. Jag kom i min första periods grupp för LHS hade inte uppdaterat att jag har bytt inriktning, inget ovanligt, men det löser sig väl det med. Men det hade varit trevligt att haft några gamla kursare att "hänga" med. Jag får väl charma några nya......

Jag kommer väl snart in i det igen, men ibland känns 2år till med plugg väldigt länge........

Här om dagen när vi kom hem hittade vi Ludde inne i Puttes bur, desperat efter att komma ut. Putte var det ingen fara med men Ludde hadde fått lite stryk vid ögat, så nu har han väl lärt sig att man leker inte med marssvin ? Dedan sov han resten av dagen. Jobbigt med marsvins jakt. Men redan nästa dag var han pået igen men kommer ej längre in i buren då jag har satt klämmor på, men forsöka duger.



Men visst är jag söt!


Killarna samsas om en fluga.....


Annars mår lilla Ludde jättebra. Han och Morris har blivit bättre vänner dvs Morris börjar acceptera att han finns här men lite jobbigt är det nog.... ska åka till veterinären på torsdag och få lite penicilin till Ludde så han blir av med sin snuva.

I lördags åkte vi en tur till Norrtälje och mysa oss. Tänkte gå på secondhand eller några loppis affärer och titta lite. Själva Norrtälje påminner mig om det stället jag kommer i från i Norge. Stenlagde gater,brosten kallar vi det,samt hamnen fast hamnen i Kragerö tycker jag är finare. Vi var och fikade och myste oss samt kikade lite på de mysigs inredningsbutikerna där,sedan åkte vi forbi svärföräldrarna med en födelsedagspresent till farfar. När vi skulle åka hittade jag en jätte stor vindunk,gammal och brun....Jag tänkte den kanske skall bil en lampa eller...ja vi får se

Tänk vad tiden går....idag startade du 2-åk,du som nyss började skolan. Lite nervöst var du ändå ,värför vet jag ej men det kan vara lite pirrig att se alla kompisar och fröknar igen.




Sedan har du ju varit lite orolig efter ditt problem med magen. Magen mår bättre men du har blivit så orolig så jag tror att mycket sitter i din oro nu......sedan blir oron förstärkt på kvällen....ja så är minstingen livet är fullt av faror men man kan inte gå runt och vara rädd hela tiden . Skulle önska någon lärde mig det när jag var liten.

Första skoldag gick jättebra och du var nöjd och glad precis som du brukar vara......mitt underbara minsting:vi skall hålla om dig när det blåser och du är rädd,men livet måste du leva själv men vi skall leva det med dig......

vi älskar dig........

Jag har inte berättat så mycket om mitt mellan barn men hon är ett typiskt mellan barn velig, diplomatisk och otrolig snäll. Vilket ofta sätter henne i svåra situationer. Hon är så duktig i sport och har varit själv så intresserad sen hon började sparka fotboll när hon var 6 år. Även i innebandy är hon talent full och hon presterar alltid 100% vilket nu har lett till en höft/mag skada som hon drass med. Nu är hon 14 år och alla sliter och drar i henne och hon känner pressen efter att vara med överallt men det går inte . Kroppen behöver vila samt återhämtning. Jag ser att hon så gärna vill men kroppen säger sitt.... samtidigt kan jag bli förbannad på att andra vuxna tycker att barnen ska träna varje dag, de är ju unga......gå ut själv och försök, det är inte deras kroppar som tar stryk.! För att inte glömma alla cuper, matcher och att hon vart uttagen till stadslagsläger.

Denna våren började hon träna med AIK, en dröm slog in.....men skadan har varit svårläkt så kroppen har väl fått ännu mera stryk, även hennes sjukgymnast säger att det är alltför mycket träning för en 14-åring, samtidigt som hon tränar för fullt i skolan då hon går i idrottsklass.

Visst e hon söt....


Vad jag vill komma fram till är att vi vuxna måste respektera att hon säger nej och få henne att känna att det är ok men många vuxna har svårt för det ..... och hon känner av det....

Jag är så stolt av min dotter oavsätt om hon idrottar eller inte, hon är så omtänksam om alla, snäll och pålitlig. Det kommer väl den dagen snart när hon får välja vilken sport hon skall satsa på, hon har lycka i vilket som så länge hon får spela för att det är roligt, samt att det är ett stort socialt umgänge för henne. Sedan kan man tycka att vi som föräldrar ska sätta ner foten och det gör vi.

Spanien bild

Denna sommaren har minstingen klagat på ont i magen lite till och från, och min oro har växt sig fram. Började med att ta bort mjölkprodukter men hon har fortfarande ont i magen, speciellt efter måltider. I helgen mådde hon dåligt på natten samt söndag morgon men det lade sig sedan. Jag tänkte att jag ger det en dag till och nästa gång åker vi in. Som sagt så gjort när jag skulle åka till jobbet igår så står ungen och vrålar att hon mår illa och har ont i magen, jag åker till jobbet och sedan ringer jag till sjukvårdsupplysningen, de råder mig att åka in för nu har hon även feber samt ont överallt.....

Samtidigt har stora dottern övernattnings gäst och jag skulle ju ha handlat först men kylen är tom men de fick klara sig, och de tar hand om huset och rastar hunden. Skönt med stora barn ibland med.....

Bästa vänner....



Vi åker in till barnakuten på DS, och får ta alla möjliga prover, och det lutar åt gallan och inte blindtarmen fast jag vet inte vad som är värst? De tar prover på levern och enligt den är det inte gallan, så vad är det då? Vi provar att tömma tarmen och det blir bättre men lite av det onda är kvar. Doktorn är fundersam och vi kommer fram till att vi åker hem och blir det värre får vi åka direkt till A-Lindgren. Pratar sedan med doktorn och han säger att det nog troligt är nåt med gallan fast inte provet visar det, då vi har det i familjen samt att det är ärvtligt, men med rätt mat kan det lägga sig. Samtidigt kan ungen ha varit jätte förstoppad för egentligen har jag inte riktig koll på hennes mage längre och det brukar vare den första vanligaste "sjukdom" vid magont.

Så nu går vi här och avvaktar och jag vill att det ska gå över... men känner på mig att det är det nog inte än. Tänk att livet vänder på en sekund. I det ena ögonblikket klagar jag på tristess för att nästa vilja ha tillbaka tristessen. Jag blir samtidigt så orolig men så är livet speciellt när man har barn.....

En frisk tjej med sitt favorit får.

Igår var vi hos gamla grannar , käkade middag och umgicks. Det var jätte trevligt men alltför länge sen sist. Deras dotter S hade dukat så mysigt och fint och även gjort bordskort. Vi firade deras sons 7 års dag och pratade om goda gamla tider samt nutidens nyheter. Den dagen de berättade för oss att de skulle flytta var vi på semester på Kreta och våran minsting gråt stora tårar den veckan och kunde inte förstå hur livet nu skulle gå vidare......... Men det har det gjort fast hon ibland säger: jag saknar dom A, M, S och E och det gör jag med.

Kompisar från förr...


Tänk vad fört tiden går nu är de redan 7-8 år, E som var värdens sötaste baby, vällings reklam killen nr 1, och nu har framtänderna åkt ur redan, men jag fick en god kram när vi åkte. Sen om inte han blir en proffs spelare i fotboll eller innebandy får jag ta på mig lite skuld då han fick spendera en hel dag i sporthallen, för att sedan hänga med på match i maggan. Stackars barn, och kallt var det! Men så ser våra dagar som regel ut.....vi flänger och far....

Jag trivs i deras mysiga fina hus och mår riktigt gott när jag är där. Jag kan känna att de har hittat "rätt" och att de nu har en annan slags harmoni i sitt liv, och det är väl den känslan jag själv jagar......

Kram på er i Annarby!

Så drar allt ihop sig till skolstart och arbete, nyss var det inte länge sen vi gick på semester. Känner mig kluven, tråkigt att bara vara ledig utan något mål samtidigt vill jag inte jobba eller starta skolan . Sedan när man har kommit igång är det helt ok (tror jag). Det kan ju vara så att vi har varit rätt mycke hemma den här semestern och fixat, skrapat och målat fönster, samt börjat på projekt "hallen" där planerna är klara för fortsatt arbete. Fast allt detta räcker inte för mig, jag saknar släkten i norge, och syrran med familj på västkusten, samt att åka till Ullared (Gekås) och Liseberg i göteborg. Men nu är semestern snart slut och man får leta andra saker som piggar upp mig.....då är det ju skönt att kunna skriva av sig lite för att sedan komma till insikt att man har det ju rätt bra......

Ett skönt dopp i poolen......

Idag tänkte jag ha operation städning i utrymmen som man inte orkar städa annars men jag tänkte även ta tag i minstingens rum. Hon har sagt hon ska hjälpa till men hon har en vana att fördröja det eller hitta på nåt som hon i stället fastnar för. När jag nu säger detta är det inte enbart ursäkter från hennes sida för minstingen har ett fel på sitt när minne. Det betyder att hennes arbetsminne är kort och att hon lätt kommer av sig. Detta kan ibland ställa till det med kompisar osv om hon har lovat något eller går bort från leken, då är det lätt att det blir fel. Men vi gör så gott vi kan och får påminna henne samt  hjälpa till när det är viktiga saker som måste kommas ihåg. I sommar har vi tränat på klockan och hon börjar lära sig sakta men säkert. Hon trivs bäst när hon får vara hemma i sin trygga omgivning.....och vem gör inte det?

Älskade unge....




Det konstiga är att vi hela tiden har kännt att det var nåt fel men inte kunde sätta fingret på det, hon kan fråga samma fråga flera gånger och svaret fastnar inte, nu gör det ibland om man pratar om det man vill att hon ska komma ihåg. Den dagen läkaren beskrev hennes problem för oss var det som bitarna föll på plats, det var vår dotter hon beskriver! Det är skönt ibland när hon kan själv bli eftertänksam eller se att hon kommer till insikt, då hon inte själv är så medveten om sitt problem. Idags läget vet man inte hur det kommer påverka henne i framtiden så det kan vi inte bekymra över nu. Det vktigaste för oss är att hennes vardag fungerar och att hon mår bra i sina relationer.

Ja inte blev det mycke till städning i dag heller.....

Grattis lill kusin Ola på din 2 års dag!



I dag åkte vi i väg och firade lill kusinen samt vår sons födelsedag. Det vart ett riktigt släktkalas med mormor, morfar, farfar, farmor samt extra farmor och hennes son med fru och så vi då förstås, moster och morbror och stora kusinerna.

Lill Ola han är så fin, sprallig och envis men underbart söt......synd bara att vi ses för sällan, det måste vi få en ordning på! Han fick många fina presenter och han uppskattade minstingens present: en gammal väderslitt dockvagn som hon har haft i många år till sina docker. Ola lade dit sin tyg kanin och morot och körde järnet i hela köket samt hall, där ser man ofta är det de enkla saker som barn fastnar för. Vår minsting fick verkligen känna av tempot av Ola och var trött och nöjd på vägen hem för Lill Ola är hennes världens bästa kusin.......och vi tycker så mycket om honom..

Nu ska det äntligen bli av ! Resan är bokad och betald....lite läskigt är det. Jag och sonen på 17 år ska åka på tur tillsammans till London, en lång weekend. Ska bli roligt! Jag har alltid drömt om att åka till London men aldrig tagit tag i saken men det är dags nu att jag och störste man gör nått tillsammans och jag tror vi båda kommer att älska London. vi  har alltid pratat lite engelska hemma ,det började jag med när barnen var små och de är så duktiga på språket, fast det kanske ligger i intresse för språk? Hoppas bara vi hittar till hotellet och allt annat i staden vi vill se, har börjat kolla kartor och tunnelbanan men lite blir nog på sparken, men det ordnar sig alltid. Synd bara att det är så dyrt  men det ordnar sig alltid det med. Så den resan blir nog väl dokumenterad.

Då sonen inte vill synas på bild får han representera denna växande blomma från taket på balkongen på Kreta...

Kände efter kräftskivan att kroppen inte ville hänga med, hade ont i halsen och känner mig "off " orkar inte ens att gå min promenad runda idag så då måste jag vara sjuk..... var på foboll igår och satt i stekande sol i ett par timmar kan ju vara det men det borde vara över nu? Jaja blir väl bättre i morn, har så svårt för att bara ligga på soffan ja överhuvudtaget att slappa. Jag är för hurtig för det, jag måste lära mig värva ner. Har även ångest över de 4 böckerna som skriker till med från byrån att det är dags att börja förbereda sig för skolstart .... jag ska börja läsa imorgon....

Tittar hellre på en fin bild.....

Ja då var det dags för årets kräftskiva hos mina två vänninor S och hennes syster S. Det var min tur att köra och det kändes helt ok. Maken och dottern var på landslagets fotbollskola först då dottern är hjälp trenare där näste vecka. Sonen var i stan och spelade SM i något spel på nätet med sina nätkopisar och det är kul att de "hänger" på riktigt också och inte bara på nätet. Sonen tyckte det var en rolig dag i stan men valde sen att stanna hemma vilket var ok, så lill Ludde slapp bli ensam så länge.



Vi kom dit vid 18-tiden och värdinnan hade dukat så fint och gjort lite plock mat som smakade jätte gott. Minstingen hittade poolen och låg i den nästan hela kvällen förutom när vi åt och fikade.



Vi var nog en 25 personer där och pratet gick om löst och fast. Det är alltid trevligt att bli bjuden till S och S, vi kan prata om allt och man känner sig alltid välkommen. Fast S och S har ochså pluggat till lärare så de vet vad jag går genom och det är bra att kunde fråga dem om olika saker eller bara diskutera plugg. Tjejerna var riktigt snygga i kväll med fina vita och blommiga klänningar och snyggt sminkat. (jag bara måste börja poppa till mig lite, men jag trivs inte riktigt nu när jag har blivit lite rund. Jaja det får jag ta tag i snart....)


Kräfterna var goda och tillbehören med, barnen åt burgare och några stora barn åt det med.... Jag satt brevid S dotter J en stund i ett trevlig samtal, tänk att hon har blivit 20 år redan och tänk vad mycket hon har framför sig.....
 
Det är saker som är annorlunda för barnen i dag, de väljer på ett annat sätt än vad vi gjorde och de vågar säga nej eller göra vad de vill. När vi flyttade hemifrån kunde man inte välja och man vågade inte säga nej men tiderna förändras, det känns som ungdomen i dag har flera möjligheter, det kan jag bli lite avis på. Sedan att de inte alltid själva kan se det är ju en annan sak....



Kvällen led mot sitt slut men trevligt var det...

Samt trevligt att se gubben i skjorta....



Kärlek på högsta nivå!

Jag bjuder på en till.....

.

Den här sommaren har inte varit som vanligt, jag har jobbat hela sommaren på mitt gamla arbete då jag pluggar i vanliga fall men pengar behöver man! Så semestern startade sent och bilen styrdes mot Gotland och våra vänner där M och C med barn. De är våra gammla grannar som vi har hållt kontakten med genom åren, tyärr är jag dålig på att ringa men vi messar varandra och barnen håller kontakten via msn. Det är skönt med gamla vänner, man har ett förflutet ihop och då vi har barn i samma ålder så har vi haft gemensamma intressen. Dessa vänner har ett stort hjärta för innebandy och lever och andas för sporten!

Nu tog vi färjan över och fick en jättetrevlig vecka med allt som vi hann med, lite stressigt vart det för dottern skulle spela fotbollscup där med. Själv njöt jag av gotlands landskap och de loppisarna jag hann med. Det är ett av mina stora intressen, gamla och vackra saker som jag hittar på loppis. Både i stora eller små butiker.

En rauk på fårö




Loppis fynd.......





Jag älskar gammalt högarnäs i bruna, gröna eller härligt blommiga saker. Tänk att små saker kan göra mig så glad!

Och tack våra fina vänner på gotland att vi fick komma och vara hos er en vecka! Tack för god mat samt trevligt sällskap och kram till hunden Kosmos!

Här om morgonen vaknade jag och såg att det var toppen väder för att bjuda på mat och umgås i glada vännerslag. Varför ska vi alltid vänta till fredag eller lördags kvällen innan vi kan bjuda hem vänner? Man ska bjuda när man känner för det och har tid samt lust att umgås. För vår del är alltid maken slut när fredagskvällen kommer efter en vecka med mycket jobb och alla olika aktiviteter. Dottern tränar i vanliga fall varje vardagskväll samt några matcher på helgen, sen har minstingen sångkör och träning, så veckan är fullpackad.

Så nu bjöd vi hem våra vänner på vin och hemlagad pizza (som de hade beställt då den fallt i smak på förra bjudningen) samt fika. En trevlig kväll vart det synd bara om kompisens make som vart lite sen då han tog lite fel på dagen, men vi åt och umgicks och hade mysigt på baksidan.



Mysiga stunder ......



Ludde, 12 veckor



Charmiga tassar ..

Jag kan bara inte låta bli att skriva om hur det är att bo i radhus, själv har jag bott i mitt i snart 10 år. I början var det kul med alla gemensama fester och spring mellan alla goda grannar, och det är det fortfarande. Men livet i radhus är något man måste vänja sig vid. Vad jag menar är att man måste sätta tydliga gränser, man kan inte tycka om alla och vice versa. Det man lär sig rätt snabbt är att inte vara för snäll och tro gott om alla men välja vem man vill umgås med. Det finns vissa regler i radhus man visar hänsyn till varandra, man spelar inte disco till sena  timmen utan att meddela först, och man låter bli att störa sig på hur andra uppfostrar sina ungar, men säger till om det är fara för livet!

Tro det eller ej, jag älskar mitt radhus med sin lilla täppa och ljudet av ungar som skrattar och gråter. En trivsam prat med grannar på olika gårdar, och hundar som kan leka i hop på allmänningen. Det stör mig inte att grannen slipar eller bankar båda tidigt och sent, fast inte för sen dock. Men visst har det tagit mig några år att inse fördelarena: man har alltid koll på varandras ungar, man kollar alltid nya människor som rör sig i området , och man kan hjälpa till med kattvakt och blommvakt. Sedan stör jag mig på att andra tror att du vill lyssa på deras musik när jag dricker mitt mogon kaffe! Men det händer inte så ofta........

Det bästa med radhus är att man alltid har någon att prata med och ungarna kan cyckla runt på gårdarna och leka med olika kompisar, är inte den ena hemma finns det alltid några andra. Det finns dock radhus regler och de lär man sig snabbt och den viktigaste regelen som jag vill skriva om är att om du inte är social så flytta inte till radhus för om sommaren är det som att bo på camping men det är njutningen med det hela!

Min fina baksida!



Min vackra klätterros !



De små stunder ...

Nu är jag äntligen i gång med min nya blogg, ja inte kunde jag ana att det skulle engagera hela min familj men det har det gjort. Kul tycker jag så såsmåning om kommer det ny grafisk design med utvalda bilder tagna av någon i familjen och fotoshoppat av sonen.
Om du undrar varför min blogg heter the tiny moments så är det så enkelt att på Svenska var det namnet redan taget så då fick det bli på Engelska, och det känns som ett bra namn på bloggen då jag nu är mitt i live t nu kan uppskatta de små stunder på ett annat sätt. Idag har väl börjat inse att livet springer förbi mig medans jag glömmer att njuta av det.
Så vad ska jag tillföra till sidan? Förhoppningsvis några vettiga tankar och berättelser om mitt liv och vad som händer i det. Har jag tur kan det alltid interessera någon.............om du sedan tycker att jag har en del felstavningar så kan jag tillägga att det år inte fel det är bara "svärska" altså mitt modersmål, Norsk!


Vem är jag? Ju en kvinna mitt l livet, gift med M och tillsammans har vi 3 underbara ungar. (8,14,17)
Jag har snart bodd i Sverige i 20 är och inget fel med det för Sverige har ju ändå varit en del av Norge :-)  I flera hundra år. Så nu i mitt liv börjar jag känna att Sverige har en plats i mitt hjärta fast jag är norsk. Nog om det!


Nu i mitt första inlägg ska jag försöka beskriva min familj och vem vi är annars så kommer det fram så småning om, vi är 5 i familjen
Maken: En svensk på 38 år och det är klart inte helt normal är han inte, för han är ju gift med mig, temperamentsfull med både italiensk och finsk bakgrund och trivs också bäst där, lite i bakgrund trygg och solid med andra ord ett bra komplement till mig!
Barnen : 3 härliga ungar i all bra stadier, en som håller på att bli vuxen snart 18 år, men i mammas ögon är han inte vuxen på många år. Mellan barnet en dotter vacker som en ros (sonen är vacker han med), hon tycker om sport och är rejält duktig också men det kan jag blogga om sedan. Tredje och våran minste man 8 år och en härlig blanding av Lotta på bråkmakergatan och Stina i Tjorven. Barnen är min finaste bedrift i livet och kommer nog att omtalas ofta i bloggen.
Bilder på familjen kommer upp senare.

Våra djur : Hunden Kaspar, katten Morris, marsvinet Putte fnask och nu en har jag i dagarns fått tillökning en ny kattunge Ludde på 12 veckor. Han är hämtad på kattstallet och har många fina svarta fläckar på vit grund. Han skulle matcha Morris som är hel svart och tyvärr uppskattar nog inte Morris sin nya kompis lika mycket som vi, men vi får hoppas han vänjer sig........ Ludde däremot har redan vant sig med Kaspar som är en golden retriver på 5 år till jul och tänka sig vårat marsvin går på 5 el 6 året. Nu har Ludde varit här en vecka och gudarna ska veta att han kan jama men det är bara för att han så gärna vill vara nära och busa och gosa hela tiden. Morris däremot är sotis och tittar på mig som en svikare..... Morris vi älskar ju dig.....
Nog om djuren men ni ska veta att det inte är barnen som är djur tokiga, det är nog jag, så då vet ni fast nu räcker det, det är ju ändå jag som städar också....


Kaspar 5 år.

Morris 2 år.

Annars så pluggar jag till so-lärare med 4 terminer kvar, jag vill bli en rolig och engagerad lärare då jorden och allt med är så spännande, många barn i dag tycker ämnet är tråkigt (fast inte dotterns idrottklass) för de har en bra lärare! Där ser man....... ska annars inte plåga er med så mycket plugg snack för lärarhögskolan måste man gå igenom själv för att kunna sätta sig in i den men den har utvecklat mig till ett annorlunda och mera insiktfullts sätt. Och det är aldrig fel att utvecklas som människa för att kunna gå vidare på nya vägar i livet....ojoj nu vart det filosofiskt!


Nu får det räcka för i dag för i morrn blir det kräftskiva med goda vänner!